Barnen på förskolan har vid två tillfällen fått brev ifrån igelkotten Igge Pigge. De har arbetat med de frågeställningar som presenterades i breven, och har utvecklat och byggt på sin Storyline miljö. Nu har de fått ett tredje brev där Igge Pigge berättar följande:
Hej alla barn!
Vilken fin återvinningsstation ni har gjort åt djuren i skogen.
Nu ska ni få höra vad som hände en dag när Korre som vanligt var ute på promenad.
När Korre var ute på sin morgonpromenad så snubblade han över en stor jordhög som låg mitt på stigen.
Vad är nu detta tänkte Korre, vart kommer den ifrån?
Då fick han syn på en hög lite längre bort och så en till och en till.
Aha! Utbrast Korre. Ett spår!
Jag följer det och ser vad som händer.
Han gick en stund och plötsligt hörde han ett konstigt ljud.
Huff puff phhuff lät det.
Men vad kan detta vara, tänkte Korre.
Försiktigt smög han sig fram och då fick han se Fia som stod och grävde en grop.
-Så! Nu är den tillräckligt djup, sa Fia och slängde ner lite gamla ballonger i gropen.
-Men Fia! Ropade Korre. Vad gör du för något?
-Hej Korre, vad bra att du kom. Jag gräver ner skräp så att det inte blir stökigt i skogen!
-Men Fia, barnen har ju gjort en sån fin återvinningsstation till oss, vi ska ju slänga skräpet där.
-Det är så lååååååångt att gå, klagade Fia
-Fast man får ändå inte gräva ner skräp, jorden mår inte bra då.-Varför inte, frågade Fia
✤Kan ni hjälpa Korre förklara för Fia vad som händer när man gräver ner saker i jorden?✤
Hälsningar Igge Pigge Igelkott.
Storylinepunkt - Barnen får ett brev där det står att fågeln Fia inte har förstått vad man fick och inte fick slänga i skogen, så hon gräver ner skräpet istället.
Nyckelfrågor - Vad händer om man gräver ner skräp? Vad kan man gräva ner? Hur påverkar det naturen och oss? Vad behövs för att något skall kunna brytas ned?
Berättelsen och dialogen i brevet kan antingen läsas som ett brev eller gestaltas med hjälp av de karaktärer som finns tillgängliga i Storylinen. Vid det senare alternativet kan barnen vara medverkande, svara på frågor, ställa nya egna frågor som besvaras och p.g.a. dessa kan berättelsen ta andra vägar än de som pedagogen har tänkt sig. Engdahl, Karlsson, Hellman och Ärlemalm-Hagsér (2012) menar att genom att följa barnens intresse och ta barnens frågor på allvar kommer de att lära sig mer, men man skall ändå kunna komma tillbaka till den fråga som Igge Pigge (pedagogen) har presenterat för barnen, Vid tillfällen då arbetet springer iväg, är det därför viktigt att man har en stadig grund kring vad det är man vill att barnen skall lära sig och att t.ex. ha ett brev eller uppgift från de medverkande karaktärerna gör det lättare för pedagogen att flytta tillbaka fokus på inlärningsobjektet (Falkenberg & Håkonsson. 2004). Storylinepunkten och nyckelfrågorna bearbetas under en vanlig samling. Här kan hela barngruppen vara närvarande eftersom det framförs som en saga vilket de flesta barn har intresse för.
Aktivitet - Barnen får gräva ner olika material utomhus för att undersöka hur de bryts ner och om de bryts ner. Barnen får diskutera och reflektera över vad som kommer att hända och sedan gräva upp och se vad som faktiskt har hänt.
Denna aktivitet tar vid senare på dagen, inte i direkt anslutning till den tidigare samlingen eftersom en del rekvisita måste införskaffas. Däremot kan man vid utevistelsen leta reda på plats för nedgrävning av experimentet. Vid införskaffandet av material att gräva ner kan man låta barn gå iväg i par och leta på förskolan. Sellgren (2009) poängterar att här måste pedagogen vara förbered på att materialet kan bli en aning vinklat, framför allt är det inte troligt att barn tänker på att man får ta något ur matavfallspåsen, så en liten kompletterande avfallshög från pedagogen är att föredra.
Det saker man väljer att studera läggs i en avfallslåda eller avfallskorg med jord i botten och runt om. De placeras sedan i en redan förberedd grop och täcks med jord (Behrenfeldt, L et al. (2015) Varje grupp får sedan markera var deras avfallskorg finns med t.ex. en stör med färgmarkering eller dylikt.
Organisation - mindre grupper där barnen själva får bestämma vilken grupp de vill vara med i utifrån vad de vill gräva ner.
Ärlemalm-Hagsér (2012) menar att när varje barn får känna sig delaktig bidrar man till demokrati i barngruppen. Ett bra sätt att arbeta där varje enskilt barn kan känna att man blir lyssnad till är att arbeta med mindre barngrupper. Utifrån vad man har diskuterat och de hypoteser kring vad som händer med det som grävs ner delas därför barnen upp i smågrupper. De kopplas till en speciell avfallskorg och dess innehåll, som de har ansvar för under hela storylinearbetet. De får även en egen mapp på ipaden där de kommer att lägga in de bilder och den dokumentation som gruppen gör i samband med kontroll av avfallslådan.
Material - Ipad, dokumentation. Plast, frukt, tyg, papper, metall m.m. Plastlåda med hål eller nätkorgar (så att man lätt kan gräva upp föremålet för inspektion), jord.
Resultat - Nedgrävt material med olika spår av nedbrytning.
Ämnesintentioner - Vad är nedbrytbart? Hur bryts det ner? Vilka ekosystemtjänster används vid nedbrytning? Vad är bra och dåligt för jorden?
Tiden för denna aktivitet varar längre och sträcker sig ut över de kommande aktiviteterna. Detta eftersom det tar tid för att nedbrytningsspår skall kunna upptäckas. Däremot kan man flytta på denna aktivitet så att den hamnar som nummer två i planeringen.
Björklund (2014) talar om att vi måste lära barn att ta hand om djur och natur eftersom det är vi människor som gör störst inverkan på de båda. Om man då skall synliggöra människans roll i ekosystemet är denna typ av arbete att föredra, för med denna arbetsmetod kan vi både lära barnen om miljön, dess kretslopp och årstider samt lära för miljön då man ser på människans relation till miljön.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar