Reflektion- Emelie Rihu

Det som jag har upptäckt genom att arbeta med Storyline är att det blir ett visuellt och konkret sätt för barn att jobba med och på så sätt lära sig om hållbar utvecklig och sophantering som vi valde att fokusera på. Att jobba i mindre barngrupper är mest praktiskt då barnen kan samtala och diskutera med varandra hur man ska bygga miljöerna och karaktärerna i berättelsen. Med en mindre grupp ges barnen möjlighet till att få individuell uppmärksamhet och deras förutsättning blir att det gemensamt ska arbeta tillsammans (Engdahl, Karlsson, Hellman & Ärlemalm-Hagsér, 2012). När barnen arbetar praktiskt får de använda sig av sina händer och då förstår barnen med hela kroppen och alla sina sinnen om det man ska lära sig om. Barnen får lära sig om demokrati när de tillsammans ska bestämma hur dem ska utföra sitt arbete. Det märkte jag, som en grupp måste man tillsammans fatta alla besluten och höra allas åsikter innan man bestämmer hur man ska göra. Att göra barnen delaktiga genom att få dem att känna ansvar och att ge dem en upplevelse som de själva kan påverka är viktigt för deras förståelse, anser Björklund (2014). I arbetet med storyline är utgångspunkten barnens delaktighet och deras intresse, vilket innebär att det får ett stort inflytande i arbetet med storyline. Jag har förstått betydelsen av att kontinuerligt arbeta med hållbar utveckling och att ha en öppen diskussion hur man ska arbeta med det och göra det synligt för barnen. Storyline är något som jag kommer ha med mig och vill arbeta med på framtida verksamheter. Det är nödvändigt att arbeta med det på deras nivå så att barnen själva kan förstå vad de själva kan göra när de kommer till sophantering och andra avfall.

Jag tyckte det var väldigt roligt att i mindre grupp arbeta med storyline och kan tänka mig att en barngrupp tycker det är lika intressant. Det är viktigt att man ger barnen upplevelser som de förstår och som de själva kan använda i vardagen utifrån principen att ta hand om allt levande, miljö och natur. I arbete med storyline utförs arbetet på deras nivå då det är dem som styr det. Barnen lär sig om människans roll och beteendet man har mot miljö och natur spelar stor roll för hur de kommer att se ut för kommande generationer i deras vardag. Som Björklund (2014) nämner så ska förskolan ha ett lärande för miljön som öppnar upp för idéer och vilja att förändra, detta perspektiv ska bidra till att barnen utvecklar ett ifrågasättande och problemlösande tänk som är viktigt för lärande av hållbar utveckling. När barnen arbetar med storyline så utvecklar dem sitt tänkande kring miljön på ett sätt som skapar beteendeförändring kring hur man beter sig mot miljö, natur och samhälle. När barnen själva får skapa berättelsen och karaktärerna som ska vara med får de själva tänka och analysera de problem som kan förekomma. Enligt Skolverket (2016) ska förskolan förbereda barnen för delaktighet och ansvar för de rättigheter och skyldigheter som är i ett demokratiskt samhälle.

Björklund, S (2014) Lärande för hållbar utveckling i förskolan. Studentlitteratur
Engdahl, I, Karlsson, B, Hellman. A. & Ärlemalm-Hagsér, E (2012). Lärande för hållbar utveckling -är det något för förskolan, eller? Rapport om OMEP:s projekt Lärande för hållbar utveckling i praktiken. http://www.omep.org.se/uploads/files/esdboken_hemsidan.pdf
Skolverket. (2016). Läroplan för förskolan Lpfö98. (Rev. Uppl. 2016).