Reflektion – Nibras Yaseen

Mitt första intryck om arbetet med storyline i förskolan och att den är en pedagogisk lärmetod var lite knepigt, därför innan jag först hörde ordet storyline hade jag ingen aning om vad det betyder. Men efter läsning om storyline, information vi ha fått i skolan och det gemensam planering med min studiegrupp kände jag att detta är ett mycket roligt och givande sätt att arbeta med i förskolan. I (storyline.se) står det att det finns inga hinder att arbeta med storyline redan i förskolan ”de små barnen har en enorm kompetens och den måste vi ta vara på”. Storyline som ett arbetssätt tillsammans med barnen blir både kreativt och konkret, kreativt när barnen får skapa karaktärerna till berättelsen och konkret genom att barnen blir delaktiga i sitt eget lärande på ett levande sätt. Björklund (2014) menar att ge barnen det tillfälle där de känner sig delaktig i och tillsammans bestämmer över situationen kan ha ett positiv effekt på barnens förståelse och utveckling. Karaktärerna i form av människor, varelser eller djur kan barnen skapa själva och det blir deras berättelse och deras karaktärer som de kan identifiera sig med.  Barnen lär sig samspela och integrera i gruppen på ett demokratiskt sätt där alla får vara aktiv delaktiga och bestämma över sina tankar i ett socialt kontext.

Pedagogerna kan arbete med storyline i flera olika ämnen exempelvis i ekologisk, ekonomisk och social hållbar utveckling. Barnen får förståelse om miljön de lever i och hur de tillsammans med andra kan skydda och bevara den miljö.  I läroplanen för förskolan (Lpfö98, reviderad 2016) står det att förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar respekt och förståelse för miljön och omsorg för allt levande. Med hjälp av storylinemetoden försöker pedagogerna utveckla den förståelsen hos barnen och ger de chanser att ta ansvar och öka problemlösning förmåga. Vår storyline handlar om sopsortering, återvinning och hur kan vi ta hand om vår miljö genom att inte skräpa ner i skogen och sjön och hålla de rena. Barnen får kunskaper om hur skräpet kan skada miljön och att det finns olika sort av skräp, den som är nedbrytbart och den som sitter kvar i naturen. Ärlemalm-hagser (2012) skriver om hur barn som vistas i naturen utvecklar förståelse, respekt och kunskap om miljö och natur. Därför det är en viktig del att barnen får uppleva det man pratar om på förskolan för att kunna skapa sig en uppfattning om det. Att ställa öppna nyckelfrågor ger mig som pedagog möjlighet att höra barnens egna tankar, reflektioner och åsikter om de olika frågor och det skapar en ökad förståelse och medvetenhet hos mig om hur barnen ser på saker och ting. Det är viktigt att man använder sig av barnens intresse som en utgångspunkt för att komma vidare i arbetet där lärandets metoder anpassas efter barnens olika intresse.

Att arbeta i mindre barngrupper tycker jag mest om, där får jag lyssna och fokusera på vad barnen säger och gör. Engdahl, Karlsson, Hellman. & Ärlemalm-Hagsér, (2012) lyfter fram vikten att arbeta i mindre grupp vilket ger barnen möjlighet att få individuell uppmärksamhet och deltagande förutom förutsättningar att arbeta tillsammans runt gemensamma projekt. Men att lyfta fram all resultat och nya kunskaper som barnen får under projekts gång med hela barngruppen tror jag är betydelsefull för barnens lärande. Barnen får diskutera sina hypoteser och åsikter och jämföra deras experiments resultat tillsammans med andra barnen i större gruppen. Det ger barnen möjlighet att lär av varandra och utvidga förståelsen om miljön.

IKT- användning i förskolan har fått stor betydelse båda för förskolan och hemmet. Man kan publicera sitt pedagogiska arbete med storyline på bloggen och alla som är intresserad kan ta del av det. Bloggen som verktyg för pedagogisk dokumentation synliggör barnens lärande för föräldrar och föräldrarna känner sig delaktiga i verksamheten genom att kommentera och dela med sig sina åsikter och funderingar. Bloggen bidrar till samverkan mellan förskolan och hemmet och ger en större inblick för föräldrarna i den pedagogiska verksamheten. Idag lever vi i ett massmedialt samhälle och att lära sig använda och uttrycka sig genom digitala verktyg har blivit en del i vårt samhälle.

 

 

Björklund, S (2014) Lärande för hållbar utveckling i förskolan. Studentlitteratur

Engdahl, Ingrid, Karlsson, Bibi, Hellman. Anette. & Ärlemalm-Hagsér, Eva (2012).

Lärande för hållbar utveckling -är det något för förskolan, eller? Rapport om OMEP:s

projekt Lärande för hållbar utveckling i praktiken.

Skolverket (2016). Läroplan för förskolan, Lpfö 98. (Rev.,2016). Hämtad 2017-01-11 från http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D2442

Storyline.se hämtad 2017-01-11 http://storyline.se/

Ärlemalm-Hagsér, E (2012). Lärande för hållbar utveckling i förskolan Kunskapsinnehåll,

delaktighet och aktörskap kommunicerat i text.[Elektronisk]. Tillgänglig:
https://journals.hioa.no/index.php/nbf/article/view/417

 

 

Reflektion- Emelie Rihu

Det som jag har upptäckt genom att arbeta med Storyline är att det blir ett visuellt och konkret sätt för barn att jobba med och på så sätt lära sig om hållbar utvecklig och sophantering som vi valde att fokusera på. Att jobba i mindre barngrupper är mest praktiskt då barnen kan samtala och diskutera med varandra hur man ska bygga miljöerna och karaktärerna i berättelsen. Med en mindre grupp ges barnen möjlighet till att få individuell uppmärksamhet och deras förutsättning blir att det gemensamt ska arbeta tillsammans (Engdahl, Karlsson, Hellman & Ärlemalm-Hagsér, 2012). När barnen arbetar praktiskt får de använda sig av sina händer och då förstår barnen med hela kroppen och alla sina sinnen om det man ska lära sig om. Barnen får lära sig om demokrati när de tillsammans ska bestämma hur dem ska utföra sitt arbete. Det märkte jag, som en grupp måste man tillsammans fatta alla besluten och höra allas åsikter innan man bestämmer hur man ska göra. Att göra barnen delaktiga genom att få dem att känna ansvar och att ge dem en upplevelse som de själva kan påverka är viktigt för deras förståelse, anser Björklund (2014). I arbetet med storyline är utgångspunkten barnens delaktighet och deras intresse, vilket innebär att det får ett stort inflytande i arbetet med storyline. Jag har förstått betydelsen av att kontinuerligt arbeta med hållbar utveckling och att ha en öppen diskussion hur man ska arbeta med det och göra det synligt för barnen. Storyline är något som jag kommer ha med mig och vill arbeta med på framtida verksamheter. Det är nödvändigt att arbeta med det på deras nivå så att barnen själva kan förstå vad de själva kan göra när de kommer till sophantering och andra avfall.

Jag tyckte det var väldigt roligt att i mindre grupp arbeta med storyline och kan tänka mig att en barngrupp tycker det är lika intressant. Det är viktigt att man ger barnen upplevelser som de förstår och som de själva kan använda i vardagen utifrån principen att ta hand om allt levande, miljö och natur. I arbete med storyline utförs arbetet på deras nivå då det är dem som styr det. Barnen lär sig om människans roll och beteendet man har mot miljö och natur spelar stor roll för hur de kommer att se ut för kommande generationer i deras vardag. Som Björklund (2014) nämner så ska förskolan ha ett lärande för miljön som öppnar upp för idéer och vilja att förändra, detta perspektiv ska bidra till att barnen utvecklar ett ifrågasättande och problemlösande tänk som är viktigt för lärande av hållbar utveckling. När barnen arbetar med storyline så utvecklar dem sitt tänkande kring miljön på ett sätt som skapar beteendeförändring kring hur man beter sig mot miljö, natur och samhälle. När barnen själva får skapa berättelsen och karaktärerna som ska vara med får de själva tänka och analysera de problem som kan förekomma. Enligt Skolverket (2016) ska förskolan förbereda barnen för delaktighet och ansvar för de rättigheter och skyldigheter som är i ett demokratiskt samhälle.

Björklund, S (2014) Lärande för hållbar utveckling i förskolan. Studentlitteratur
Engdahl, I, Karlsson, B, Hellman. A. & Ärlemalm-Hagsér, E (2012). Lärande för hållbar utveckling -är det något för förskolan, eller? Rapport om OMEP:s projekt Lärande för hållbar utveckling i praktiken. http://www.omep.org.se/uploads/files/esdboken_hemsidan.pdf
Skolverket. (2016). Läroplan för förskolan Lpfö98. (Rev. Uppl. 2016).

Reflektion - Sara Forslund

Att arbeta med storyline var något nytt för mig men efter att ha kommit igång och tagit del av hur det kan gå till att arbeta med det känns det som ett väldigt bra arbetssätt. Vi valde i gruppen att arbeta med sopsortering och återvinning. Det är ett ämne inom hållbar utveckling där barn tidigt kan bilda sig en uppfattning om kretsloppet och vikten av att ta hand om miljön vi lever i. Ämnet är också väldigt aktuellt i dagens samhälle (Håll Sverige rent, 2015). I skapandet av en storyline är det lätt att göra barnen delaktiga då det är barnens tankar och erfarenheter vi ska utgå ifrån (storyline.se). Med hjälp av nyckelfrågorna är det lättare att skapa en planering av vad vi vuxna har som mål att lära ut men det är också viktigt att det finns utrymme för sidospår av andra tankar barnen får under projektets gång. Det var intressant och lärorikt att få arbeta med det nu i gruppen samtidigt som det är svårt att göra utan barn såklart, då vi inte kan veta vad det är som intresserar barnen mer och så vidare. Men utöver det finns det ändå utrymme för dokumentation för våran del, planering och utvärdering vilket är bra. Så även utan barn tycker jag att jag fått en förståelse för arbetssättet ändå.

Storyline är ett väldigt bra sätt att arbeta på då det är lätt att få in många olika delar ifrån läroplanen samtidigt som det fortfarande är barnen som äger frågan. Genom att använda sig av karaktärer sker lärandet på ett lustfyllt sätt samtidigt som barnen själva kan identifiera sig med de olika karaktärerna och dess egenskaper som växer fram genom arbetets gång. Vi valde i gruppen att fokusera mycket på att det är barnen som äger frågan, därför valde vi att karaktärerna skickar brev och att barnen utifrån breven får hjälpa karaktärerna med att tillsammans svara på frågor, diskutera, experimentera och skapa. Genom att låta barnen själva komma på lösningar får de inflytande och känna delaktighet i berättelsen vilket är viktigt (skolverket, 2016). Vi valde också att skapa en storyline där berättelsen inte är helt bunden till platsen utan att barnen både kan vara inomhus och utomhus men där karaktärerna är med på ett eller annat sätt och även miljön barnen skapat. Sellgren (2009) menar att det är vi pedagoger som inspirerar till hållbar utveckling genom att göra inte bara berätta. Därför är det också viktigt att tänka på att vi hela tiden gör något för miljön tillsammans, inte bara i storylinen utan hela tiden, sträcker sig storylinen över en längre tid är det också lättare att visa på handlingar utöver projektet att det lättare blir något barnen tar till sig. Jag tycker att storyline som arbetssätt som sagt verkar vara ett väldigt bra och roligt sätt att arbeta på tillsammans med barnen och ser fram emot att ta med mig erfarenheten från grupparbetet ut till verksamheten.

 Håll Sverige rent (2015) http://www.hsr.se/sites/default/files/skraprapporten_lagupplost.pdf

Storyline.nu http://storyline.se/om-storyline/ Hämtad 2017-01-10

Skolverket. (2016). Läroplan för förskolan LPFÖ 98/16. (Ny, rev. Utg.) Stockholm: Skolverket Tillgänglig: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

Sellgren, G. (2009). Förskolan för en hållbar utveckling: handledning. Solna: Världsnaturfonden WWF. Tillgänglig: http://www.wwf.se/source.php/1603564/Frskolan%20fr%20en%20hllbar%20utevckling.pdf

Reflektion - Jessika Nielsen

Min första tanke gå tillbaka till när vi i vår studiegrupp satte oss ner för att arbeta med vår storyline. Jag hade jätteroligt. Vi målade och limmade och idéer bollades fram och tillbaka och i slutändan gick vi ifrån grupparbetet med en produkt som jag tror alla var nöjda med.

På samma sätt kan jag se framför mig hur man kan få förskolebarnen engagerade och involverade. De flesta barn tycker om berättelser och sagor och att kunna arbeta på det sätt som storylinearbete erbjuder kan liknas vid att man gör en berättelse tillsammans där man löser olika uppdrag. Man producerar allt som behövs till berättelsen och barnen kan återkoppla till det man lärt, det man tyckte var svårt och det man vill fortsätta med. Falkenberg och Håkonsson (2004) konstaterar att med en bra grund kan ett storylinearbete vara över lång tid och sträcka ut sig i olika riktningar i tid och rum, och det är lätt att se bara under den korta tid som vårt storylinearbete varade.

Lpfö98 (Skolverket. 2016) talar om för oss att man på förskolan skall arbeta med olika aspekter av hållbar utveckling. De 17 globala målen (Landin, 2016) ger oss här mycket utrymme och idéer, men det kan ändå kännas som ett stort ämne som kan verka svårbegripligt för förskolebarn. Har man då däremot rätt fokus och använder sig av storylinemetoden kan jag nu se fler och fler möjliga scenarion. Landin (2016) menar att när man låter barn använda sig av sin fantasi ger man dem tanken att de också kan vara med och förändra världen. Om man t.ex. ser på hur man tänkte sig framtiden för hundra år sedan, så var en del idéer alldeles häpnadsväckande, och ändå är det vår verklighet idag.

Ärlemalm-Hagsér (2012) säger att vi måste problematisera och göra problem och utmaningar synliga för barnen för att de ska kunna känna sig delaktiga i sin framtid. Här igen framstår Storylinemetoden som en vinnare när man skall välja arbetsmetod. Det blir lättåskådligt för barn när man handfast kan problematisera och lyfta fram olika lösningar på den uppgift man har framför sig. Olika förslag kan testas och resultat kan sammanställas med hjälp av diagram, foto eller liknande för att man sedan skall ha något att gå tillbaka till för repetition.

Precis som Engdahl, Karlsson, Hellman och Ärlemalm-Hagsér (2012) hävdar tycker även jag att genom att kunna arbeta med olika gruppkonstellationer och med olika antal barn kan man få en variation av vem som lär sig vad och med vem. Kunskaperna har då möjlighet att sprida sig som ringar på vattnet och förmedlas vidare i form av lek och igenkännande utanför själva storylinesessionerna.

Reflektion Pernilla Sjöblom

Att arbeta med storyline har gett mer konkreta tips på hur man kan arbeta med olika ämnen, speciellt bra kan det vara just när man arbetar med ämnen som kan upplevas som lite känsligare, som en oro för framtiden. Att inte spä på eller skapa en oro hos barnen utan istället ge dem framtidshopp är viktigt (Sellgen, 2009). Genom att använda storyline kan man göra detta på ett lättsamt och lekfullt sätt. Barnen kan även distansera sig från åsikter eller händelser genom att använda sig av karaktärerna istället. Åsikter och känsliga frågor kan diskuteras genom karaktärerna istället för att man själv måste stå för hur man tycker och tänker (storyline.se). Det är alltså inte Kalle eller pedagogen som har en viss åsikt, det är karaktären.

Jag tror att storyline är ett arbetssätt som uppskattas mycket av barnen, då de får använda sin fantasi och själva vara med och skapa. Storyline ger därmed också en stor möjlighet för barnen att vara delaktiga och påverka då det är barnen som ska äga berättelsen. De är med och skapar miljön och karaktärerna och får fundera kring hur dessa ska se ut, även om pedagogerna bestämmer händelserna. Detta innebär att barnen får diskutera med varandra om hur något ska utföras. Det kan även hända att det i slutändan blir ett helt annat resultat än vad pedagogerna hade räknat med. Det viktiga är att följa barnen och lyssna på vad de har att säga (Björklund, 2014). Pedagogernas inställning till barn och hur mycket inflytande och på vilket sätt de ska ha inflytande i verksamheten spelar en stor roll. Det är viktigt att skapa arbetsformer där alla barn kan få inflytande, där det finns möjligheter till demokrati och att arbeta gemensamt. Detta förutsätter att barn ges inflytande, delaktighet och att deras åsikter respekteras av pedagogerna (Engdahl, Karlsson, Hellman och Ärlemalm-Hagsér, 2012) Detta gör att Storyline blir ett väldigt bra redskap inte bara för barnens ämneslärande utan även för att få möjlighet att vara delaktiga och utöva demokrati. Nyckelfrågorna ställs till barnen och det är även barnen som ska föra berättelsen vidare. I denna storyline lämnas berättelsen till barnen och de får sedan svara och ge information till karaktärerna. De får då utöver att utföra en uppgift hjälpas åt att förklara och berätta för någon annan vad de har gjort vilket leder till ett ökat lärande.

Avslutningsvis så har det varit väldigt roligt  och lärorikt att arbeta med storyline och det är ett verktyg som jag kan använda mig av i mitt framtida yrkesliv inom många olika ämnen.

Övergripande planering

Storylinepunkt	Nyckelfrågor	Aktivitet	Organisation	Material	Resultat	Ämnesintentioner
Barnen får ett brev med ett uppdrag att skapa en skog med tre stycken djur i.	Hur ser en skog ut? Vad finns i skogen? Är det dag eller natt? Vinter eller sommar? Vilka djur finns i skogen?	Bygga upp en miljö av hållbart material och figurer som bor i miljön.	4 barn per grupp, en grupp gör karaktärerna, en grupp ”lådan”, en grupp gör träd, växter osv. Aktiviteten passar bättre i mindre grupper för att alla ska få vara med och skapa, bestämma.	Skokartong, toarullar, målarfärg, papper, tejp, lim, sax, pennor, garn, snöre, kotte, tandpetare, stenar, barr, löv.	Färdig skogsmiljö med tre karaktärer	Åter-användning, samarbete, demokrati, delaktighet, ekosystem

 

 

Storylinepunkt	Nyckelfrågor	Aktivitet	Organisation	Material	Resultat	Ämnesintentioner
Barnen får ett brev, i brevet finns en berättelse där det står att fågeln Fia har skräpat ner i skogen, vilket också syns i miljön det ligger skräp överallt. Barnen behöver hjälpa till att städa och förklara för Fia varför man inte får skräpa ner.	Vad är skräp? Vad får man slänga i skogen? Vart kan man slänga skräp?	Barnen får sopsortera och gå och slänga på återvinningsstation. De får även tillverka egna återvinningskärl av toarullar och göra en återvinnings-station till miljön.	Helgrupp.	Skräp att slänga. Toarullar och färg. Liten skokartong.	Tillägg till miljön i form av en återvinningsstation	Varför det är viktigt att återvinna skräp

 

 

Storylinepunkt	Nyckelfrågor	Aktivitet	Organisation	Material	Resultat	Ämnesintentioner
Barnen får ett brev där det står att fågeln Fia inte har förstått vad man fick och inte fick slänga i skogen så hon gräver ner skräpet istället.	Vad händer om man gräver ner skräp? Vad kan man gräva ner? Hur påverkar det naturen och oss? Vad behövs för att något skall kunna brytas ned?	Barnen får gräva ner olika material utomhus för att undersöka hur de bryts ner och om de bryts ner. Barnen får diskutera och reflektera över vad som kommer att hända och sedan gräva upp och se vad som faktiskt har hänt.	Mindre grupper där barnen själva får bestämma vilken grupp de vill vara med i utifrån vad de vill gräva ner.	Ipad, dokumentation. Plast, frukt, tyg, papper, metall m.m. Plastlåda med hål eller nätkorgar (så att man lätt kan gräva upp föremålet för inspektion), jord.	Nedgrävt material med olika spår av nedbrytning.	Vad är nedbrytbart? Hur bryts det ner? Vilka ekosystemtjänster används vid nedbrytning? Vad är bra och dåligt för jorden?

 

 

Storylinepunkt	Nyckelfrågor	Aktivitet	Organisation	Material	Resultat	Ämnesintentioner
Barnen får ett brev där det står att djuren har åkt till framtiden för att se vad som händer om vi förbrukar mer resurser än jorden har. Detta speglas även i miljön med döda träd, döda växter, inget vatten osv	Hur kan vi ändra detta? Kan vi göra något mer än att sopsortera? Vems ansvar är det att se till att det görs? Kan vi ta hand om skräp på något annat sätt. Vad är skräp, bara för att det är trasigt kanske det inte är skräp. Om man har en leksak man inte längre vill ha vad gör man med den?	Barnen får fundera och skapa något med skräp, återbruka. De får skapa små verkstäder där de kan laga trasiga leksaker och även organisera en leksaksbytardag där de får ta med sig leksaker hemifrån som de inte längre leker med och byta med varandra.	Först i helgrupp och sedan dela upp i mindre grupper ca 4 barn och en pedagog i varje grupp.	Skräp, trasiga leksaker, gamla leksaker, lim, tejp, sax, papper, verktyg.	Konstverk, uppfinningar, hela leksaker, utbytta leksaker	Att återvinna på ett annat sätt, återbruka. Att se att det går att byta med varandra istället för att köpa nytt.

 

 

Storylinepunkt	Nyckelfrågor	Aktivitet	Organisation	Material	Resultat	Ämnesintentioner
Barnen får ett brev där det står att sjön har blivit sjuk, den har blivit smutsig och barnen behöver hjälpa djuren att städa den.	Hur kan vi göra vattnet rent? Varför har det blivit smutsigt? Varför är det så viktigt med rent vatten? Vem bor i sjön och vill ha det rent?	Barnen får experimentera med olika filter och testa vilket som fungerar bäst för att rena vatten.	2-3 barn i taget får testa olika filter och sedan jämföra och diskutera med varandra i större grupper.	Vatten, sand, kaffefilter, sten, vattenfärg, tesil, sil, toapapper, barnens egna förslag.	ett vattenfilter	Kretslopp, vikten av rent vatten, ekosystem, hur man renar vatten, varför det är viktigt med rent vatten.

 

 

Den här Storylinen riktar sig främst till barn i 3 till 5 års ålder, för att de har den förkunskap som krävs för detta. Yngre barn kan delta i de praktiska delarna av arbetet.

De övergripande målen från läroplanen som hela arbetet knyter an till är:

”Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö-och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhåll­ningssätt och en positiv framtidstro ska prägla förskolans verksamhet. Förskolan ska medverka till att barnen tillägnar sig ett varsamt förhållningssätt till natur och miljö och förstår sin delaktighet i naturens kretslopp. Verksamheten ska hjälpa barnen att förstå hur vardagsliv och arbete kan utformas så att det bidrar till en bättre miljö både i nutid och i framtid.” (Skolverket, 2016, s.7)

Förskolan ska vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram. Varje barn ska ges möjlighet att bilda sig egna uppfattningar och göra val utifrån de egna förutsättningarna. Delaktighet och tilltro till den egna förmågan ska på så vis grundläggas och växa. (Skolverket, 2016, s.5)

Tidsplanering:

Storylinepunkt 1 – 1-2 veckor

Storylinepunkt 2 - 2-3 veckor

Storylinepunkt 3 – 2 månader (löper parallellt med resterande punkter)

Storylinepunkt 4 – 1- 1,5 månader

Storylinepunkt 5 – 2-3 veckor

 

Avslutande aktivitet: Den avslutande aktiviteten är en utställning med allt som barnen har gjort under projektets gång, där föräldrarna är inbjudna för att komma och titta. Där ställer barnen ut sina konstverk, uppfinningar, resultat från experiment, miljön visas. Allt som har hänt under projektet har fotograferats eller filmats och visas på projektor. Det finns även en liten station för varje punkt där material finns så att föräldrarna kan få prova på att skapa och experimentera och barnen får en chans att berätta och förklara vad de har gjort.