Reflektion – Nibras Yaseen

Mitt första intryck om arbetet med storyline i förskolan och att den är en pedagogisk lärmetod var lite knepigt, därför innan jag först hörde ordet storyline hade jag ingen aning om vad det betyder. Men efter läsning om storyline, information vi ha fått i skolan och det gemensam planering med min studiegrupp kände jag att detta är ett mycket roligt och givande sätt att arbeta med i förskolan. I (storyline.se) står det att det finns inga hinder att arbeta med storyline redan i förskolan ”de små barnen har en enorm kompetens och den måste vi ta vara på”. Storyline som ett arbetssätt tillsammans med barnen blir både kreativt och konkret, kreativt när barnen får skapa karaktärerna till berättelsen och konkret genom att barnen blir delaktiga i sitt eget lärande på ett levande sätt. Björklund (2014) menar att ge barnen det tillfälle där de känner sig delaktig i och tillsammans bestämmer över situationen kan ha ett positiv effekt på barnens förståelse och utveckling. Karaktärerna i form av människor, varelser eller djur kan barnen skapa själva och det blir deras berättelse och deras karaktärer som de kan identifiera sig med.  Barnen lär sig samspela och integrera i gruppen på ett demokratiskt sätt där alla får vara aktiv delaktiga och bestämma över sina tankar i ett socialt kontext.

Pedagogerna kan arbete med storyline i flera olika ämnen exempelvis i ekologisk, ekonomisk och social hållbar utveckling. Barnen får förståelse om miljön de lever i och hur de tillsammans med andra kan skydda och bevara den miljö.  I läroplanen för förskolan (Lpfö98, reviderad 2016) står det att förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar respekt och förståelse för miljön och omsorg för allt levande. Med hjälp av storylinemetoden försöker pedagogerna utveckla den förståelsen hos barnen och ger de chanser att ta ansvar och öka problemlösning förmåga. Vår storyline handlar om sopsortering, återvinning och hur kan vi ta hand om vår miljö genom att inte skräpa ner i skogen och sjön och hålla de rena. Barnen får kunskaper om hur skräpet kan skada miljön och att det finns olika sort av skräp, den som är nedbrytbart och den som sitter kvar i naturen. Ärlemalm-hagser (2012) skriver om hur barn som vistas i naturen utvecklar förståelse, respekt och kunskap om miljö och natur. Därför det är en viktig del att barnen får uppleva det man pratar om på förskolan för att kunna skapa sig en uppfattning om det. Att ställa öppna nyckelfrågor ger mig som pedagog möjlighet att höra barnens egna tankar, reflektioner och åsikter om de olika frågor och det skapar en ökad förståelse och medvetenhet hos mig om hur barnen ser på saker och ting. Det är viktigt att man använder sig av barnens intresse som en utgångspunkt för att komma vidare i arbetet där lärandets metoder anpassas efter barnens olika intresse.

Att arbeta i mindre barngrupper tycker jag mest om, där får jag lyssna och fokusera på vad barnen säger och gör. Engdahl, Karlsson, Hellman. & Ärlemalm-Hagsér, (2012) lyfter fram vikten att arbeta i mindre grupp vilket ger barnen möjlighet att få individuell uppmärksamhet och deltagande förutom förutsättningar att arbeta tillsammans runt gemensamma projekt. Men att lyfta fram all resultat och nya kunskaper som barnen får under projekts gång med hela barngruppen tror jag är betydelsefull för barnens lärande. Barnen får diskutera sina hypoteser och åsikter och jämföra deras experiments resultat tillsammans med andra barnen i större gruppen. Det ger barnen möjlighet att lär av varandra och utvidga förståelsen om miljön.

IKT- användning i förskolan har fått stor betydelse båda för förskolan och hemmet. Man kan publicera sitt pedagogiska arbete med storyline på bloggen och alla som är intresserad kan ta del av det. Bloggen som verktyg för pedagogisk dokumentation synliggör barnens lärande för föräldrar och föräldrarna känner sig delaktiga i verksamheten genom att kommentera och dela med sig sina åsikter och funderingar. Bloggen bidrar till samverkan mellan förskolan och hemmet och ger en större inblick för föräldrarna i den pedagogiska verksamheten. Idag lever vi i ett massmedialt samhälle och att lära sig använda och uttrycka sig genom digitala verktyg har blivit en del i vårt samhälle.

 

 

Björklund, S (2014) Lärande för hållbar utveckling i förskolan. Studentlitteratur

Engdahl, Ingrid, Karlsson, Bibi, Hellman. Anette. & Ärlemalm-Hagsér, Eva (2012).

Lärande för hållbar utveckling -är det något för förskolan, eller? Rapport om OMEP:s

projekt Lärande för hållbar utveckling i praktiken.

Skolverket (2016). Läroplan för förskolan, Lpfö 98. (Rev.,2016). Hämtad 2017-01-11 från http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D2442

Storyline.se hämtad 2017-01-11 http://storyline.se/

Ärlemalm-Hagsér, E (2012). Lärande för hållbar utveckling i förskolan Kunskapsinnehåll,

delaktighet och aktörskap kommunicerat i text.[Elektronisk]. Tillgänglig:
https://journals.hioa.no/index.php/nbf/article/view/417